Syftet med arbetet är att redogöra för 5 revisorers uppfattning om hur alltmer detaljerade regelverk och standardiserad revisionsmetodik påverkar utrymmet för professionella bedömningar i riskbedömningsprocessen. Vi ämnar även diskutera hur regelverken och revisionsmetodiken påverkar individens och organisationens kunskapsgenerering. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer genomfördes med 5 revisorer från lika många revisionsbolag. Resultatet vi kom fram till är att revisorerna inte anser att deras professionalism påverkas negativt av Regelverkens detaljering eller den ökade standardiseringen i revisionsmetodik, men att den mindre erfarna revisorns uppfattning om ämnet skiljde sig starkt och var mer kritiskt. Alla var överens om att revisionsmetodiken ökar kunskapsgenereringen både för individen och för organisationen..

Detta examensarbete ämnar besvara huruvida Tekla Structures kan fungera som ett lämpligt 3D-modelleringsprogram för konstruktionsgruppen Nyanläggning och Bro inom Grontmij Sverige. Med goda erfarenheter av Building Information Modeling, s.k. BIM, och 3D-modellering inom andra delar av Grontmij så fanns en önskan att optimera gruppens arbetsprocesser med den senaste kunskapen inom området. Arbetet har fokuserat på att praktiskt modellera en fallstudie baserat på ett av Grontmij tidigare genomfört anläggningsprojekt. För att säkerställa fallstudiens representativitet valdes en plattrambro med stor mängd armering som ansågs ha en komplex geometri vilket potentiellt skulle fördelaktigt kunna representeras i 3D.Vid skapandet av 3D-modellen och tillhörande ritningar delades processen in i tre steg; modellering, detaljering samt visualisering.

Det här arbetet tar upp modellering och skulptering riktat mot webbaserade 3D spel samt texturerings processen och hur man kan arbeta med optimering.Syftet med arbetet är att undersöka om och när det är användbart att utnyttja digital sculpting för detaljering eller skapande av meshes samt vilka avväganden som måste göras..

Bakgrund och problem: 2014 kom ett förbud mot progressiv avskrivning i Kregelverkenoch därmed försvann möjligheten för bostadsrättsföreningar att tillämpaavskrivningsmetoden. Det har tidigare varit vanligt inom bostadsrätts branschen attanvända sig av progressiv avskrivning på fastigheten. Då förbudet kom fanns rädslanom kraftigt ökande boendekostnader till följd av den högre kostnaden för avskrivningar.Mål med uppsatsen: Uppsatsen undersöker effekterna på de finansiella rapporterna ioch med förbudet mot progressiv avskrivning i K-regelverken och därmedbostadsrättsföreningar.Metod: Uppsatsen byggs kring en kvalitativ metod där grunden är intervjuer gjordamed representanter från bostadsrättsföreningar, fastighetsbolag, revisionsfirma ochbyggbolag. För att komplettera intervjuerna har även tidningsartiklar om debattenstuderats samt litteratur hur bostadsrättsföreningar drivs.Slutsats: Uppsatsens resultat tyder på att den finansiella rapporteringen ibostadsrättsföreningar behöver bli tydligare, framför allt i förvaltningsberättelsen. Därbehöver föreningar utveckla och förklara verksamhetsåret på ett sätt som gör detbegripligt för intressenter.

A1203Banker och andra aktörer måste ha en kapitalbas mot oväntade kreditförluster för att få låna ut pengar till allmänheten. Införandet av IAS 39 medför att institutens tillgångar och skulder kommer att i högre utsträckning värdes till verkligt värde istället för till anskaffningsvärde. Det får avgörande påverkan på kapitalbasen, eftersom grunden för beräkningen är redovisningsdata. De två regelverkens olika syften och utformning gör att inkonsekvenser uppstår och en fullständig överensstämmelse inte går att uppnå. Syftet med uppsatsen är att identifiera de problem och inkonsekvenser som uppstår vid beräkningen av kapitalbasen utifrån IAS 39 samt föreslå lösningar på dessa problem genom förändringar i kapitaltäckningsreglerna.

Uppsatsen behandlar skillnader i regelverken på NGM Equity, First North och Aktietorget samt hur detta påverkar företagen på respektive marknadsplats. Fär att förklara de förhållandena som råder mellan marknadsplatsen, företagen och investerare använder vi oss av teorierna: Det finansiella gapet, Legitimitetsteorin och Intressentteorin. I uppsatsen har vi kommit fram till att de nya marknadsplatserna fyller en viktig funktion för mindre och medelstora företag i tillväxtfas. Vi har dock konstaterat att det föreligger vissa brister gällande upprätthållandet och praxis i det nuvarande gällande regelverken. Detta kan vara en bidragande orsak till att handeln inte alltid fungerar ändamålsenligt.

Syfte:                                 Syftet med denna uppsats är att belysa K2- och K3-regelverket och deras skillnader utifrån bankers perspektiv. Vi vill även utifrån bankers syn analysera vad K2- respektive K3-regelverken har för påverkan på redovisningars helhetsbild kopplat till grundläggande principer.Teori:                                 I den teoretiska referensramen presenteras underlag som är till för att skapa förståelse kring vårt valda ämne. I referensramen presenteras K2- och K3-regelveken och deras skillnader, grundläggande principer rörande redovisning, intressentteorin och institutionell teori.Metod:                               Den metod som använts är kvalitativ metod med induktiv ansats. Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med 4 banker.Resultat och slutsats:Studien visar att företags val av regelverk inte är en faktor som har betydelse vid bankers utlåning till företag. Bankernas bedömning vid utlåning är styrt utav uppfyllelse av deras informationsbehov.

Frågeställning: Hur ser bankernas kreditbedömning för små och medelstora företag ut och hur kommer den att förändras i och med införandet av de nya regelverken K2 och K3? Hur resonerar banker vid kreditbedömning när företag redovisar enligt K2 och K3?Vill bankerna styra åt en viss tillämpning eller önskar de rapportering på basis av den löpande bokföringen?Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka och analysera bankers kreditbedömning för små och medelstora företag, samt vilken påverkan kreditbedömningen kommer få efter införandet av de nya redovisningsregelverken.Metod: Studien hade en deduktiv forskningsansats och metoden var kvalitativ. Semistrukturerade intervjuer genomfördes som datainsamlingsmetod. Empirin analyserades med hjälp av den referensram som blev insamlad under en litteraturstudie och en artikelsökning.Slutsats: Studien visade att kreditbedömningens utgångspunkt är väldigt lika för de undersökta bankerna. Bankernas kreditbedömning har ännu inte påverkats av de nya regelverken K2 och K3 men det kan ändras i framtiden.

Efter de senaste årens redovisningsskandaler har revisorns roll uppmärksammats allt mer. Även det förväntningsgap, vilket uppstår då kundens förväntningar inte stämmer överens med vad revisorn gör, har uppmärksammats mycket. De inträffade skandalerna har gett upphov till flertalet regeländringar i försöken att motverka att fler skandaler inträffar. Syftet är därför att beskriva hur förändringar i regelverken påverkar revisorns roll, redovisningen samt förväntningsgapets storlek. En jämförelse mellan större och mindre företag görs för att skildra om förväntningsgapet skiljer sig något åt i detta hänseende.Studien genomförs som en kvalitativ studie i form av nio personliga intervjuer.

Bakgrund: I och med samhällets globalisering ökar möjligheterna för revisionsmedarbetare till internationell rörlighet länder emellan. En svensk revisionsmedarbetare har idag möjlighet att åka på en utbytesperiod för att tillägna sig ny kunskap; såväl professionell som privat, vilket det finns olika tillvägagångssätt för. Samhälleliga, privata och arbetsmässiga kulturkrockar är något som en revisionsmedarbetare kan uppleva genom ett utbyte. För revisionsmedarbetare bör det vara nyttigt att erfara sådana här skillnader för att skapa ny kunskap, utveckla sin egna samt kunna dela med sig av denna.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken utbyteskunskap en svensk revisionsmedarbetare har av ett utbyte till USA, hur denna tillägnas, samt om denna kunskap går att implementera i det fortsatta arbetet i Sverige.Definitioner: Utbyteskunskap definieras i denna uppsats som den typ av kunskap som tillägnas vid ett utbyte. Med kunskap avses sådan som kan användas inom revisionsyrket, vilket innefattar kunskap om arbetsmetoder, tillvägagångssätt, sociala förhållanden samt regelverkens uppbyggnad.Resultat och slutsatser: Resultatet av studien konstaterar att utbyteskunskapen består i privata--?, kulturella--? och arbetsmässiga områden, vilka tillägnas genom erfarenhetsbaserat lärande samt praktisk involvering i samhället..

Den svenska myndigheten Bokföringsnämnden (BFN) har beslutat att ändra inriktningen på sitt normgivningsarbete och har därför börjat utveckla redovisningsstandarder som ska gälla för olika kategorier av företag. Avsikten med detta arbete är att förenkla och förtydliga reglerna. Under år 2007 har BFN lagt fram ett utkast till ett nytt regelverk som ska gälla för mindre aktiebolag, K2. Internationellt arbetar organisationen International Accounting Standards Board (IASB) på ett liknande projekt som är avsett att användas av små och medelstora företag (SME). IASB:s projekt har som syfte att ta fram en internationell redovisningsstandard skräddarsydd för att möta dessa företags behov.

Att leda för en mångfaldig verksamhet är en utmaning för ledare oavsett organisation. Att värna om alla människors lika rätt och inte diskriminera är ett krav i ett demokratiskt samhälle, som i Sverige regleras ytterligare av diskrimineringslagen. Speciellt stora är kraven på den offentliga sektorns verksamhet. Kommunal verksamhet ska som en del i arbetet för förbättrad folkhälsa tillgängliggöra motionsmöjligheter. Denna studie handlar om hur dessa krav fungerar i praktiken.

The legal right to take time off from work to care for one`s children has been regulated in Swedish law since late 1930. This right was limited to mothers and was provided under restricted forms. There was a long qualification period and the length of parental leave was limited.Since then, the right to parental leave has been extended through several modifications of the law. The question of equality in both the labour market and the private sector has been one of the greatest forces behind these changes. By including men in the right to take parental leave, the work place has become more equal and it is now considered a natural part of the employee?s life to request time off to care for children.Labour Arbitration Court has shown through its case law that equality in the work place is of the utmost importance and has shown its support in this matter through its judgements.

Syfte: Med utgångspunkt i frågan om K-projektet innebär en förenkling för företag i Sverige är studiens syfte att utvärdera effekter på svenska företag under K-projektets implementering.Metod: Studien använder en induktiv ansats där en egen forskningsdesign med en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod används för att med revisionsarvodets utveckling och tidigare studier studera effekter på svenska företag under tiden K-projektet implementeras.Resultat: Resultatet av studien visar två effekter, aggregerat revisionsarvode och, från 16 tidigare studier, respondenters uppfattningar om K-projektet innebär en förenkling. Revisionsarvodet har ökat under perioden 2001-2010. Trots att effekter så som inflation och ökad kundstock har justerats bort, ser vi en markant kostnadsökning för revision för svenska företag samtidigt som de tidigare studiernas respondenter inte anser att K-projektet innebär en förenkling. I denna studie har 10 av 23 uppfattningar tolkats som förenklande, medan 13 uppfattningar har tolkats som komplicerade. Dessa tolkningar mäts i en analys som visar värdet 4,35 på en 10-gradig skala där 10 innebär att samtliga tolkningar tyder på att K-projektet innebär en förenkling.

I Sverige finns det ett samband mellan redovisning och beskattning. Enligt Bokföringsnämnden skall företagen utföra löpande bokföring samt upprätta ett bokslut. När företagen redovisar skall detta göras i enlighet med god redovisningssed och rättvisande bild. Det är Bokföringsnämnden som har ansvaret för att utveckla god redovisningssed samt upprätta allmänna råd. Bokföringsnämnden startade K-projektet, vilket är allmänna råd.